Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att besvara frågeställningen, hur vanligt förekommande är Gingival retraktion vid ortodontisk behandling? Nollhypotesen var, Gingival retraktion har inget samband med ortodontisk behandling. Sökning gjordes på en databas (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/) för vetenskapliga artiklar inom medicin. Denna systematiska översikt gjordes av en observatör, för att minska risken av en godtycklig och ostrukturerad bedömning av studier, användes riktlinjer från SBU ( Statens beredning för medicinsk utvärdering, Sverige). Av 186 artiklar valdes 16 ut för att delta i granskning. Ur resultatet från de tre studierna med bäst omdöme kom två fram till ett negativt samband mellan utförd behandling och retraktion av gingiva.

ABSTRACTThe aim of the study was to examine the prevalence and the location as well as the registration of gingival recessions among patients between 20-29 years of age, who are treated on the Dental Hygienist Programme at the University of Kristianstad. The study was performed as a recording study, where the first page of the base record paper was examined. We examined 295 base records. The result showed that gingival recessions only were registered on 3 % (n=10). Most of the injuries, 53 % (n=157), had been registered as toothbrush trauma.

Cysteinproteaset cathepsin B har en trolig roll i vävnadsnedbrytningen vid kronisk parodontit då det visats kunna bryta ner extracellulära komponenter. Cystatin C är en fysiologisk inhibitor av cathepsin B och båda har kopplats till parodontal sjukdom. Syftet med studien var att undersöka närvaro av samt lokalisera cathepsin B och cystatin C i gingivala biopsier från patienter med kronisk parodontit. Närvaro och lokalisation av cathepsin Bs och cystatin Cs demonstrerades genom immunohistokemisk metod av kryostatsnittad vävnad. Polyklonal kanin anti-human primär antikropp för både enzym och inhibitor användes.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka effekter probiotika kan ha vid behandling av parodontala sjukdomar.  Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie.  Sökningar till litteraturstudien gjordes i databasen PubMed under mars månad 2015.  Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån åtta vetenskapliga artiklar.  Litteraturstudien visar att behandling av gingivit med hjälp av mekanisk parodontal behandling i kombination med probiotika hade positiva effekter i form av minskning av inflammatoriska mediatorer, reduktion av mängd gingival vätska och reduktion av blödningsindex.  Vid kronisk parodontit visade behandling med probiotika i kombination med mekanisk behandling positiva effekter på reduktion av plackindex, minskning av blödningsindex och fickdjupreduktion.  Probiotika i kombination med parodontal behandling skulle kunna ge goda behandlingsresultat.  Kunskapen om effekten av probiotika som tillägg till mekanisk parodontal behandling är allt för begränsad och delvis motstridig för att kunna ge patienterna någon behandlingsrekommendation.  Det krävs mer forskning. .

The aim of this study was to describe the prevalence of gingivitis, periodontitis and dental caries in individuals with type 2 ? diabetes. The study was conducted in a form of a general literature review with the restricted to the following conditions: human studies, English, and articles published between 2007 - 2012. Articles lacking a control group were excluded. The data were collected through searches of the medical database PubMed. A compilation of 11 scientific articles was examined.

Bakgrund: Gingivit kännetecknas av svullet/lättblödande och ibland ömt tandkött. Gingivit är en inflammatoriskt orsakad reaktion som uppkommer i samband med närvaro av bakterier. För att motverka utvecklingen av gingivit rekommenderas munhygienvård regelbundet. Gingivit kan utvecklas till parodontit med skador på upphängningsapparaten och benstödet, orsaken till detta är idag dock ej helt klarlagd. Kliniska variabler (blödning vid sondering) är vedertagna diagnostiska metoderna för diagnostisk av gingivit idag.

Bakgrund. Vid tumörresektion i de orofaryngeala vävnaderna, utförs mandibulotomi för att skapa åtkomst och möjliggöra kirurgiskt avlägsnande. Allvarliga komplikationer har rapporterats i litteraturen och bidragande orsaker är den kirurgiska tekniken, strålningsterapin samt en inskränkt näringstillförsel till mandibelkroppen. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om bevarande av periost vid utförande av mandibulotomi, leder till färre patienter med komplikationer relaterade till mandibulotomin.. Metod. Patienter som genomgick mandibulotomi mellan 2003-2012 vid Skånes Universitetssjukhus granskades retrospektivt.

I dagens moderna samhälle blir vårt yttre allt viktigare, såväl utsida som insida ska må bra. Detta speglar sig även i tandvården, där munnens estetik blir lika värdefull som dess funktion. Patienternas ökande intresse och efterfrågan ställer höga krav på oss behandlare, som måste kunna tillgodose dessa önskemål. Detta kräver en bred och djup kunskap om såväl verkningsmekanismer som marknadsutbud. Vårt syfte med studien är att ta reda på: Är blekning skadligt för tänderna? Hur fungerar blek-ning - vekningsmekanismer? Vilka eventuella biverkningar finns? Hur mycket vetenskap finns kring blekning? Hur tillförlitlig är denna vetenskap? För att svara på våra frågeställningar valde vi att göra en litteraturstudie som baserades på material från PubMed.